Varför har jag valt att mäta växtljus?
Det finns många myter om växtljus och fantastiska påstå-
enden om de växtlampor som finns för oss hobbyodlare att
köpa på webben mm. Är dessa lampor bättre än vanliga
lysrör, lågenergilampor och vanliga LED lampor/Lysrör
mm. Ja vi får väl se vad mina mätningar visar. Många så
kallade växtlampor är säkert bra men till vilket pris?

En viktig parameter är ju hur stor yta man kan belysa med
gott resultat. Vilken belysning passar för små ytor och vilken
ska man välja för en större yta? Alla dessa frågor ska jag
försöka besvara.

Lumen och Lux?
Många återförsäljare anger ett lumen tal på växtbelysning.
Lux och lumen är oanvändbart för att mäta växtljus. Lux
och lumen är mått som är baserade på det mänskliga ögats
uppfattning om ljus, och vi ser därför grönt ljus mera än rött
och blått ljus. Vi ser helt enkelt ljuset i det gröna spectrat
bäst och missar mycket i det blå och röda spectrat som
växter har nytta av därför går det inte att använda lumen
när det gäller växtljus.

Vad behöver man för att mäta växtljusets energi?
För att kunna mäta växtljus behöver man en Quantum
Meter, jag använder en MQ-500: Full-Spectrum Quantum
Meter från Apogee Instruments, USA. Den klarar av allt
från solljus till den nya LED tekniken.

Hur mycket ljus behövs?
Bäst nytta gör ljuset upp till en ljusintensitet om 200-300
µmol/m2/s. När det gäller uppdrivning av frö så kan det
räcka med 100 µmol/m2/s. När plantorna fått sina karak-
tärsblad behöver de mera ljus och då är det högre värdet att
rekommendera.

Tänk på att plantan måste har god tillgång
på vatten och näring för att kunna tillgodogöra sig ljuset. I
vattenstressade blad (uttorkning) slutar snabbt fotosyntesen
att fungera på grund av att klyvöppningarna stänger.

Jag har valt att ha 200 µmol/m2/s. som riktvärde när jag
mäter upp olika ljuskällor. I ytterkanterna har jag valt att
ha ett minsta värde på 100 µmol/m2/s. Hur bra ljuset riktas
neråt och hur stor yta som belyses beror på ljuskällans och
reflektorns konstruktion.

Jag höjer upp belysningen från ytan och mäter med Quan-
tum Meter vinkelrätt mot ljuskällan tills jag får ett värde på
200 µmol/m2/s. Därefter mäter jag ljuset i alla 4 ytterkanter
tills jag får 100 µmol/m2/s. på så vis får jag fram ytan i cm
som ljuskällan klarar av att belysa med god effekt.

ljuskällans sanna ljusintensitet.
För att ta reda på en lljuskälla sanna ljusintensitet över ett angivet odlings område (t. ex. 50×50 cm) är det viktigt att ta medelvärdet av flera PPFD-mätningar vid en definierad höjd. Belysningsföretag/återförsäljare som bara publicerar PPFD vid mittpunkten i ett täckningsområde överskattar grovt den sanna ljusintensiteten hos en ljuskälla. En enda mätning berättar inte mycket, eftersom ljuskällas ljusintensitet i allmänhet är starkast i centrum, ljusnivåerna minskar betydligt när mätningar tas ut mot kanterna på ljuskällans täckningsområdet.

Jag använder mig av 9 mätpunkter utöver den uppmätta ytan. Det sammanlagda värdet delat med antal mätpunkter ger ett realistiskt värde av ljuskällans sanna ljusintensitet i PPFD i den uppmätta ytan.

Ljusets spectrala sammansättning.
µmol/m2/s visar hur mycket av det uppmätta ljuset som fak-
tiskt landar på växterna eller någon annan yta. Det visar inget
om sammansättningen av fotoner och dess våglängd/färg, alla
fotoner räknas lika oberoende av ljusets färg. För att få reda
på ljuskällans våglängder/färger behöver man en spectrome-
ter och i hobbysamanhang är det överkurs då de flesta vita
ljuskällor innehåller alla färger i olika proportioner som gott o
väl räcker till.

PAR, Mikromol och DLI
Växter använder mycket av det ljusspectra som vi inte ser med
våra ögon både i det blå och röda specktrat men även det gröna
ger växter energi. Det ljus som växterna har nytta av finns i
ett spektrum som kallas PAR-området, Photosynthesis Active
Radiation. Man mäter det ljus växter har nytta av i mikromol:
Avser mängden ljus i PAR-området, alltså det ljus som används
vid fotosyntesen. Enhet mikromol, umol. Den totala mäng-
den som träffar en viss yta mäts i umol per kvadratmeter och
sekund (umol/m2/s).

Hur använder växten ljuset?
Växter absorberar strålning främst i det synligt område 400-
700 nm och omvandla CO 2 upptag och vatten till syre och
glukos. Mängden absorption i varje våglängd beror på den
cellulära strukturen av växten och kan skilja sig något från
arter till arter.

Växters ljusbehov under ett dygn (DLI)
En annan viktig parameter är det totala antalet fotoner per
kvadratmeter på en dag, hur mycket ljusenergi plantorna får på
en dag beroende på hur många timmar de belyses. Det kallas
DLI (Moles/Day) och mäts i enheter av mol/m ². d Värden som
varierar mellan 6-18 mol/m ²/d är vanliga beroende på vad det
är för art och i vilket stadie plantorna befinner sig i.

För att räkna ut DLI alltså hur mycket ljus plantorna vill ha per
dag för att växa bra gör man genom att ta värdet belysning-
en levererar i umol/m2/s x antal timmar belysningen är på x
(3600/1000.000) = DLI

Om vi har en belysning som levererar 200 umol/m2/s och
låter belysningen vara på i 16 timmar/dygn så får vi 11.52 DLI
Uppdrivning av små plantor från frö 6 – 12 DLI
När plantorna fått sina karaktärsblad och ska växa 12 DLI
Blommande plantor som ska sätta frukt 15 – 25 DLI

För uppdrivning av chiliplantor är 12 DLI ett bra riktvärde.
Vid blommning kräver de mera ljus och ett högre DLI värde.
För lite ljus gör ofta att plantorna tappar sina blommor och
fruktsättning uteblir. För mycket ljus är inte bra, plantorna bör
få vila minst 6 timmar dygn.

Här hittar du alla lampor som jag testat, PS jag har precis börjat det kommer flera med tiden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *